Syfte: Vi hade som syfte med denna uppsats att kartlägga sambandet mellan ett företags finansiella ställning och hur rapporter påverkar aktier med avseende på handelsvolym och spread. Metod: Undersökningen utgick från den svenska marknaden under åren 1998-2001. Genom att vi beräknade företagens soliditetsavvikelse från sitt respektive branschgenomsnitt, fick vi ett urval av finansiellt starka och finansiellt svaga företag. Därefter tog vi fram rapportdagar för dessa utvalda företag. Vidare undersökte vi om spread- och handelsvolymförändringarna kring dessa rapportdagar såg annorlunda ut för de finansiellt svaga företagen jämfört med de finansiellt starka.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av vd-byte. Delsyftet är att undersöka om andra variabler såsom Finansiellt resultat, avgångstyp och företagsstorlek kan ha en påverkan på aktiekursen.Metod: För att kunna mäta marknadsreaktionen vid tillkännagivande av vd-byte har en eventstudie tillämpats. En hypotesprövning har även gjorts för att ge svar på frågeställningarna och beräkna om det förekommer något samband mellan händelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet består av 60 vd-avgångar som skett under en tioårsperiod, år 2001-2011. Företagen är tagna från Stockholmsbörsen där hälften är klassade som stora och hälften som små bolag.Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkännagivande av vd-byte.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, då företagets revisor hjälpte till att undangömma stora skulder från dess aktieägare, blossade än en gång debatten om revisorers oberoende upp. Några av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta påverkar revisorns oberoende är storleken på arvodet, längden på revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vår studie kartlägger vi andelen utfärdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gången erhållit en GC-varning är mer benägna att byta revisor än andra finansiellt stressade företag som inte erhållit någon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag är mindre benägna att byta revisor om de haft sin revisor under en längre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfärdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gått i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode än de revisorer som inte utfärdar någon varning.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, då företagets revisor hjälpte till att undangömma stora skulder från dess aktieägare, blossade än en gång debatten om revisorers oberoende upp. Några av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta påverkar revisorns oberoende är storleken på arvodet, längden på revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vår studie kartlägger vi andelen utfärdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gången erhållit en GC-varning är mer benägna att byta revisor än andra finansiellt stressade företag som inte erhållit någon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag är mindre benägna att byta revisor om de haft sin revisor under en längre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfärdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gått i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode än de revisorer som inte utfärdar någon varning.

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur.

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett är finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vår studie uppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inom CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del på informationsasymmetri, men även den i allmänhet höga affärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhåller genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap inom CleanTech-branschen. Vår analys visar även att kapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort och att Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, men för att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett ärfinansierad i enlighet med pecking order teorin. I vår studieuppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inomCleanTech-branschen. Bristen beror till stor del påinformationsasymmetri, men även den i allmänhet högaaffärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhållergenom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gapinom CleanTech-branschen. Vår analys visar även attkapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort ochatt Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, menför att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

Frågeställningar:På vilket sätt påverkas personalens arbetsmotivation av personalkostnadsbesparingar?Vilken betydelse har arbetsmotivationen vid personalkostnadsbesparingar för det finansiella resultatet på kort och lång sikt?.

Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration är det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. Utifrån våra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utläsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner däremot inga klara tecken på ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..

Syftet med studien är att identifiera om det finns någon skillnad i risk mellan svenska män och kvinnors aktieportföljer. I undersökningen av individernas riskbenägenhet används tre riskmått, total risk, marknadsrisk och unik risk, som enligt portföljteorin går att koppla till en individs aktieportfölj. Ålder och inkomst används som kontrollvariabler för att studera om eventuella skillnader i riskbenägenhet mellan könen kan förklaras av andra faktorer än kön. Studien baseras på en kvantitativ undersökning och sekundärdata från en unik databas. Urvalet för studien består av knappt 900 000 observationer av svenska individers aktieportföljer, med kontroll för kön, ålder och förvärvsinkomst.

Många företag väljer idag att avyttra och sälja enheter som ligger för långt ifrån deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, där många olika aktörer är inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad måste samarbeta med andra aktörer, i så kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering är det inte ovanligt att enheter dessutom säljs till verksamheter i andra länder, där samarbete mellan parter forsätter. Ekonomistyrning över organisationens egna gränser blir därmed allt viktigare.

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Today there are a number of different financing options but few of them are suitable for start-up companies. Business angels are in that case an exception and a suitable investor in these companies. Business angels are individuals who invest in young companies and differ from other financiers in the sense that the collaboration with the company is closer. Business angels are although few in numbers while the young companies often tend to be in most need of funding and has the greatest potential to grow.The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the cooperation between entrepreneurs and business angels and to identify which effects the financial gap have on these financial associations.Business angels and entrepreneurs collaboration are hard to interpret and therefore demanded a deeper examination. We thus used a qualitative method consisting of six different interviews in three different cases.The study shows that established collaborations between entrepreneurs and business angel?s seem to be affected by the financial gap to a great extent, which has been expressed in negative consequences.

Idag används leasing som ett alternativt finansieringssätt vid anskaffning av olika tillgångar och innebär långtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lån. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestämma vilken form av leasing som är aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna är fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren.

Detaljhandelsmarknaden i Europa har vuxit sig allt starkare samtidigt har konkurrenssituationen ökat. Globaliseringen har medfört att gränsdragningen mellan länder minskat och internationalisering av detaljhandelsföretag har blivit allt vanligare. Clas Ohlson har med sin expansion i Norden stärkt sitt varumärke. För att ytterligare stärka sina positioner samt öka omsättningen har företaget valt att etablera sig på den brittiska marknaden med en första satsning i London. Clas Ohlson ser expansionen som ett steg att utvecklas från en nordisk- till en europeisk aktör. Den framtida utvecklingen av expansionen är svår att förutspå vilket gör det svårt att prognostisera den framtida lönsamheten.